Rosenrot har hjälpt dig?


Över stora delar av Norra halvklotet förekommer rosenrot i fritt växande tillstånd, från norra Asien, via Europa inklusive Skandinavien och vidare mot östra USA och Kanada. I Sverige växer rosenroten främst i fjällvärlden, men även i viss utsträckning i Hälsingland, Gästrikland och utmed Bohuskusten. Namnet kommer av att dess rötter har en tydlig rosdoft. Tillhörande familjen fetbladsväxter har rosenrot använts sedan urminnes tider som en naturlig prestationshöjare och idag förekommer den i en stor del av den moderna naturläkemedelsfloran. Obekräftade uppgifter säger att redan ”de gamla grekerna” använde rosenrot under antiken för att bota huvudvärk, vilket i så fall skulle innebära att det funnits god tid att utröna dess välgörande effekter. Vetenskapen är dock oenig om rosenrotens potens.

>>> Rosenrot har länge använts mot trötthet

Med det ökande intresset för olika medicinalväxter i allmänhet och rosenrot i synnerhet under senare år har en kommersiell odling av växten vuxit fram i delar av Sverige. På exempelvis Öland odlas rosenroten för att användas i hälsokost och som naturläkemedel. Eftersom denna spännande växt finns över så stora delar av jorden har den utvecklat kraftiga blad och grova stammar, för att både kunna utstå ökenhetta och sibirisk kyla. Dessutom finns hela 200 olika underarter av rosenroten, varav vi i Sverige mest är bekanta med den variant som heter Rhodiola rosea, namngiven av Linné i hans mastodontprojekt att kartlägga flora och fauna för drygt 250 år sedan.

Den svenska varianten anses särskilt lämplig att använda för sina medicinska egenskaper jämfört med den som växer på den Europeiska kontinenten. Detta för att vår svenska rosenrot har en större mängd verksamma ämnen och därmed kan användas effektivare som vederkvickare. Rosenroten används vid en rad olika kroppsliga och själsliga förhållanden. Vid stress verkar den genom att stärka kroppens ATP, en viktig naturlig energikälla för både hjärna och muskler. Effekten sägs då vara både bättre sömn och högre energi.

Rosenrot har också använts flitigt vid krävande tankearbete och vid uppgifter som kräver koncentration. Detta för att rosenroten antas ha en balanserande verkan på hjärnans signalsubstanser, vilket i sin tur leder till att stresshormoner sjunker och koncentrationsförmågan ökar.

Även vid hårt fysiskt arbete kan rosenroten med fördel användas för att öka arbetsförmågan. Cellerna kan med dess hjälp öka upptagningsförmågan av energi och förvandla den till ATP för ökad uthållighet och muskelenergi. Efter avslutat dagsverke hjälper dessutom rosenroten kroppen att snabbare återhämta sig.